God fortsättning på 2017 önskar Dalarös egen räddningsstyrka. Vi gör som vanligt en återblick på året som gått för att se vad vi har åstadkommit. Hur var året 2016 vädermässigt? Ja för den som är extra intresserad har SMHI sammanfattat det i sin väderkrönika. En kall start men ändå ett varmt år, med rekordtemperaturer i juli och augusti i landet. Eldningsförbud rådde periodvis på Södertörn. Vårt geografiska område bjuder alltid på relativt många soltimmar och lite nederbörd. Så torra markskikt på öar och i skogar märkte vi av. Tidig snö i november gav många knäckta trädgrenar och halka, men inte något arbete för oss.

 

Dalaröstyrkan larmades 38 gånger under året, vilket är tydligt högre än medelvärdet på 30, och medianen på 27 insatser per år (mätserie sedan 1971). Vi ser alltså en långsiktig trend som visar att Dalarös räddningsstyrka används mer. Varannan utryckning handlade om brand 2016

 

Dalarö brandvärns årskrönika 2015

 

 

 

Författare: Andreas Bielsten

 

God fortsättning på det nya året önskar Dalarös räddningsstyrka. Det är dags att kolla i backspegeln för att se hur 2015 berörde oss på olika sätt. Först brukar vi börja med en liten väderresumé, för att påminna oss om hur brandrisken i skog och mark låg till. Mild vinter, tidig vår men relativt riklig nederbörd. Kall start på sommaren och varm avslutning. Hösten bjöd på variation men avslutades med rekordvärme. Men under december bjöds det på en hel del halka, även om det var snöfritt ända till mellandagarna. Summa summarum ganska lagom väder och låg brandrisk mest.

 

 Observera att diagramrubriken är fel. Det är 2015 års insatser i underlaget.

Insatser kopplade till brand

 

Bränderna utgjorde lite mer än en tredjedel av våra insatser detta år. Några små markbränder hade vi och tyvärr en större, med tråkig utgång för närliggande byggnad. Ett garage brann ned till grunden på Smådalarö i april. En markbrand hindrades väster om Amerikaberget en torr blåsig sommardag i augusti, i ett inte helt ofarligt läge. En kväll i september var vi första styrka på plats när ett större sommarhus på Stenholmen/Korsholmen brann ned till grunden. Huset var övertänt vid ankomst ska sägas, men risken för spridning på en torr ö är inte obetydlig. Helt släckt blev det först dagen efter.

Insatsfrekvens fördelat på år. Mätvärdena börjar från 1971. Då bildades Haninge kommun och Dalarö brandkår införlivades i den nya kommunala brandkåren.

Så har året 2014 tagit slut. Som vanligt gör vi en resumé över vårt arbete och jämför med statistik från tidigare år. Först brukar vi titta på vädret, eftersom det i hög grad påverkar vilka insatser som behövs. Vissa olyckor är mindre beroende av väder, som t.ex. brand i byggnad, sjukvårdslarm, viltolyckor och automatlarm. Däremot blir stapeln för bränder högre vid torrperioder och antalet markbränder, vattenlivräddningar och eftersök ökar. Under vinterhalvåret kan antalet trafikolyckor öka med dålig sikt och halt väglag.

Hur var då 2014? Ett varmt år med avseende på medeltemperaturen. Riktig meterologisk vinter inträffade först när året hade tagit slut. Men om vi tar det från början så fick vi en mild vinter, men med riklig nederbörd. Våren var varm i slutet på maj och därpå kom en kall midsommar, vilket inte förvånar en luttrad svensk. Sedan så blev det ganska varmt under sommaren, och vi minns då särskilt att den extrema skogsbranden i Västmanland bröt ut den 31 juli. När hösten kom blev det kyligare snabbt och nederbördsmängderna var rikliga därefter. Soltimmarna blev få under november och december.  SMHI - Väderkrönika

Antalet bränder är mycket lågt med tanke på förutsättningarna. Många av insatserna som finns i stapeln bränder är inte alls mark eller skogsbränder. En knapp fjärdedel av bränderna handlar om mark och skog. Det är nog snarare tur än skicklighet att bränderna inte hamnade i vårt distrikt. Stockholms brandförsvar hade fullt upp i Nämdö skärgård och där hjälpte vi till. Den allvarligaste branden i den här kategorin var det brinnande trädet mitt i byn, som gränsar till en restaurang. Ett envist, gammalt och svårsläckt träd, som troligtvis innehöll en myrstack. Tack vare observanta medborgare så utvecklades inte branden längre än att vi kunde få stopp på den. Men med det geografiska läget så är det ingen önskesituation för någon som minns bageribranden senast. Den sista branden flammade dessutom upp mitt i natten och spred sig till glasskiosken bredvid. Annars var det mycket el- och fordonsbränder. Inga byggnadsbränder i Dalarö men några stycken ute på öarna.

Automatlarmen var få, vilket tyder på att anläggningarna sköts bra av fastighetsägarna.

Sjukvårdslarmen låg på en högst normal nivå runt 10%.

Trafikolyckorna ökade däremot detta år. Det kan troligtvis förklaras med att andelen viltolyckor var lite högre. Dålig sikt, mycket mörker och regn fungerar tyvärr dåligt ihop med relativt hög hastighet och dålig avståndshållning. Det är i mörker, skymning och vid halt väglag som olyckorna sker. Vildsvinen står för en fjärdedel av trafikincidenterna, beroende på vem man lägger ansvaret. Frågan är om fler trafikkameror hjälper mot viltolyckor? Den vägsträcka som är mest drabbad är mellan Sandemars gård fram till fågelskådarparkeringen. Grisarna passerar på flera ställen mellan sjösidan och skogssidan över åkrarna. Området runt Gålö Lanthandel, där hastiga vänstersvängar eller fotgängare utan reflexer kan utgöra faror i trafiken, är ett annat vägavsnitt som är drabbat.

En av trafikolyckorna döljer sig dessutom i stapeln för vattenlivräddning. En bil gick över kajkanten på Hotellbryggan i slutet på april. Personen kom dock upp ur vattnet samtidigt som vi hade kommit på plats. Den andra olyckan handlade om en person i vattnet utanför Ornö som vi senare fick motbud på.

Det totala antalet larm var relativt genomsnittligt. Dalarö brandvärn deltog i 30 insatser. Men egentligen var antalet insatser lägre än vanligt, om man relaterar till väderförhållanden. Inga dödsolyckor har inträffat och inga boningshus har brunnit upp under 2014 på Dalarö. Men utan vår närvaro hade det kunnat sett sämre ut.

Styrkan har utbildat sig inom sjukvård som vanligt, speciellt med inriktning HLR för spädbarn. Vi har under året gått över till systemet RAKEL. Det är ett radiosystem som används av de flesta myndigheter och företag som jobbar med säkerhet och livräddning. Vi har även haft en säkerhetsgenomgång med vaktbolaget på Rosenön för att se hur vi kan samarbeta om det sker en olycka. Det är en stor tillfällig arbetsplats med hög risk för både brand och olyckor, som alla byggen är. Vi har fått två nya medarbetare i styrkan under året. Så Dalarö brandvärn är bra rustade för ett säkert 2015.

God fortsättning alla medborgare och ring 112 om du ser fara för liv eller större egendom.

Andreas Bielsten, Dalarö brandvärn

 

Den största skogsbranden i vårt område är utan tvekan branden i Tyrestareservatet. Dalarö brandvärn var med under hela förloppet. Från sökning till släckning. Här finns en artikel på Tyrestas hemsida som tar upp både brandförloppet i stort och en del fakta om hur skogen har påverkats efter branden.

http://www.tyresta.se/om-tyresta/storbranden-1999/